Gittan glömmer bort sig

Gittan glömmer bort sig

I Gittans trapphus bor det en till flicka, Hjördis, som är hemma tillsammans med två ungar och en barnflicka, Puma. Ibland går Gittan dit för att leka och prata lite. En dag vill barnflickan vara lite i fred i köket, hon ber Gittan och Hjördis att inte gå in till småungarna som sover. Men grannflickan börjar leka hos ungarna ändå, Gittan följer med och står avvaktande bredvid medan grannflickan leker på. Ungarna vaknar, de lyfts ur spjälsängen, de hamnar på golvet, blir ritade på och när Gittan ska hjälpa till att lyfta tillbaka den ena tappar hon barnet! Katastrof!! Gittan blir vettskrämd och rusar upp till sig när barnflickan rusar in och undrar vad som hänt. Gittan gömmer sig längst in i ett rum. I rummet som är en garderob finns även sex små djur som försöker muntra upp, men det går inte så bra..

Barnet gillar boken, mamman också. Den är enkel att läsa och flyter på. Den visar även på allvaret i en vardagssituation som går fel. Hur läskigt det känns när något gått fel och man inte vet hur det gått. Gittan känner sig uppenbart skyldig. Bilderna visar tydligt på hur försiktig Gittan är med de små barnen i kontrast till Hjördis som är mer vild och leker med dem som leksaker. Det är uppenbart att boken är genomarbetad och vill skapa diskussion. 

4 av 5

Plupp och lodjuret

Plupp och lodjuret

Osynligen Plupp får reda på att det finns ett läskigt osynligt djur i skogen, haren och hermelin berättar det för honom.  Plupp ger sig ut på jakt efter det. Han hittar spår i snön och lyckas till sist hitta Store Lo med en sån skyddsvärt att han knappt syns där han ligger. Plupp får lära sig hur bra klor lokatten har, hur han kan hoppa och röra sig smidigt i skogen. Framåt vårkanten träffar Plupp på Mamma Lo, som har två små ungar och följer sedan dem tills det blir vår igen och ungarna lämnar sin mor. 

Nu kan mamma och barnet allt om lokatter! Att dom är ensamdjur, leker för att lära och är ena hejare på att jaga. Både barnet och jag tyckte boken var spännande och väldigt fint informativ. Bilderna är glada och det känns kul att läsa och lära med Plupp. Boken saknar en stämning och det är väl det som gör att det inte borde bli en femma. Men, boken har massor av information, natur och utsöndrar en glädje av kunskap så därför samsas vi om en femma trots allt.

5 av 5

Baltsars byxor

Baltsars byxor

Baltasars nya gula byxor är för fina för att leka i tycker mamma och pappa, men Baltasar leker ändå! Han klättrar upp i ett träd för att beundra utsikten och krasch! Grenen går av. Och Baltasar blir totalt nersmutsad och byxorna sprack i genen. Katten Jamjam hjälper Baltasar att laga byxorna. Katten rekommenderar tvättbjörnarna för rengöring. Skräddarfågeln för byxlagning, spindeln för tråd och saffranskrokusar för gulfärgning. 

En fin saga som både mamma och barn gillar. Den ger lite perspektiv på omvärlden. Eller den nämner tre olika djur från olika delar av världen och pekar ut dem på ett jordklot. Och talar om vad saffran kommer ifrån och.. Att skräddarfågrln kan sy.. Söt med lite humor!

4 av 5

Svea planterar

Svea planterar

Mamma hittar Svea på golvet med sin (mammas) favoritblomma som vält ur sin kruka. Svea städar upp och sen hjälps de åt att plantera en egen blomma till Svea. Dom väntar och väntar och en dag lönar sig mödan.

Boken är enkel, stora bilder. Jag tror att både barn och vuxna kan identifiera sig med karaktärerna. Mamman upplever dock att boken är lite överlägsen, men det kan samtidigt vara en fin liten saga med känslouttryck. Barnet tyckte den var okej. Vi läste den och sen kom nästa. Inget mer än så.

2 av 5

Sagan om Karlknut

Sagan om Karlknut

Algot är en ensam hette som bor i stan, han brukar ta promenader, men vågar inte cykla eller hoppa kråka. En dag i parken hop han ett rop från marken, det är en liten mask som kommer att bli Algots vän. Algot ordnar kläder, mat och döper masken till Karlknut efter sin son far.

Boken är skriven på rim, bilderna illustrerar texten på ett förstärkande vis. Den är lättläst, lite rolig och spännande. Barnet gillar masken som har många ansiktsuttryck trots sin maskighet. Stordumsnuten har en lurig roll, barnet verkar tycka han är märklig, mamman tycker han är rätt jobbig. Bokens omslag och första uppslag går lätt att prata om och ha kul med då det innehåller många små bilder på Karlknut. Vi tycker boken är bra, men inte bäst.

4 av 5

Döden boken

Döden boken

Ibland kan man tänka på döden och död kan vara svår att greppa. Både om man är liten och om man är stor. Alla kan dö, stora, små, insekter, djur och blommor. Om ingen dör skulle det bli trångt. En dag kan farfar vara där och den nästa borta. Vad som händer när man dör vet bara den som är död, men många tror saker. Att själen kommer till Gud exempelvis.

Boken är snäll, deltar upp många funderingar och ger möjliga lösningar. Nivån är lagom, den hånar inte, den gör det inte komplicerat och den tar döden på allvar. Barnet gillar den mycket, den har lästs många gånger och paralleller till den dras emellanåt. Den ger inte så många svar men den ger förslag på tankegångar. Att det kan kännas bättre att gå till graven att tala med den avlidne och se begravningsplatsen som en slags mötesplats. Mamman gillade den först inte men har efter några läsningar kommit att gilla den mer och mer. Även jag har haft lite nytta av den ;)

4 av 5

Alla döda små djur

Alla döda små djur

Boken börjar med upptäckten av en död humla som självklart behöver en begravning. Det är sorg, ledsamhet och begravningsstämning. Upptäckten av humlan är bara början. Fler djur hittas, hela världen är full med döda djur. Dom letar och finner en mus, som begravs med kors, dikt och tyst stund. Nu packas en begeavningsväska med det mest väsentliga likt spade, brädor, askar och hammare. Dom blir proffesionella begravningsentreprenörer, de får uppdrag från andra. En tupp, en igelkott..

Boken är lite omständigt skriven, men fångade barnets tycke. Den lästes efter en period med många frågor om döden. Mamman upplever att boken tar lite för lättsamt på dödenkonceptet och inte riktigt behandlar det med respekt. Barnen i boken går runt och är ledsna och sen nästa dag är allt glömt, det fungerar inte riktigt så. Visst kan en period med många existentiella frågor leda fram till en liknande syn, men har döden mötts på något vis, känns boken respektlös och enkel. Visst tar den kanske udden av en begravning men inte själva känslorna runt omkring. Känslorna kring döden, en rädsla för den behandlas inte alls. Det är mer som att den beskriver ett barns lek ur ett vuxenperspektiv  snarare än att den tar upp ett viktigt  ämne som berör. Barnet verkade inte helt nöjd med boken, jag fick upplevelsen att hen ansåg att det saknades en dimension i den.

3 av 5

ABC-resan

ABC-resan

En ABC-klassiker av Beskow. Anna och bo ger sig ut på äventyr för att läsa sig alfabetets bokstäver. På resan får be med sig bananer och under resan händer en massa saker, alltifrån att Annas docka blir stulen till trumpetande  sniglar och stränga vallmos.

Mamman gillar nog boken lite mer än barnet, fast dramatiken då dockan blir stulen av ekorren som tar med den och hoppar bort i masten på en båt fångar till slut upp uppmärksamheten. Lika så igenkänningen av bokstäverna och de fina och, till texten, förstärkande bilderna bidrar till stämningen. Själv tyckte jag boken var rätt läskig som liten, den stränga vallmon var helt klart skrämmande. Och lådan Anna och Bo använder till båt drömde jag om att få testa. Tänk att ha en sån båt och en sån fin liten å att ro i.
 

 4 av 5

Pappa bor på fängelset

Pappa bor på fängelset

Kevins pappa sitter i fängelse och får inte komma ut. I boken får man följa Kevin som följer med sin farmor för att hälsa på sin pappa. Boken beskriver hur ett besök kan se ut, hur jobbigt det känns när mötet är slut för både barn och vuxen.

Barnet tyckte boken var spännande och jag håller med. Det var intressant att se hur det kan fungera med barn i fängelsemiljö. Det är ju inte direkt en miljö barn passar in i, utan ekrar snarare hamna i kläm. Boken är illustrativ, visar på straffets dilemma och lyckas beskriva strads-fängelse-situationen på en lagom nivå.

4 av 5

När Findus var liten och försvann

När Findus var liten och försvann

"Berätta om när jag försvann, sa Findus" börjar boken. I traditionell pettsonanda berättas sagan om när Findus var liten och försvann. Genom illustrativa, detaljrika bilder med många figurer och färgrikedom får vi följa Findus från det att han var liten och kom till Pettson i en Findus gröna ärtor låda till det att han försvann, var borta och hittades.

Barnet gillar, mamman och pappan gillar. Bilderna fungerar bra som underhållning även om man inte kan läsa. Findus strapatser och alla mugglor och små figurer som dyker upp, har hemliga gångar och liknande gör att även om texten är lite lång bitvis fungerar det bra att följa med i handlingen ändå. Ingen långtråkighet här inte. Dock upplever mamman att boken inte har det där lilla extra, det saknas en stämning och värme som får en att  inte vilja lägga ifrån sig boken.

4 av 5